onsdag 4 januari 2012

Fb doulan

Så här skriver Fb doulan, som är en grupp på Facebook:

"När min son var två dagar gammal dök det upp runt 20 gäster, varav 4 barn, i mitt hus. Det var min svärmor som bjudit in för att alla skulle få träffa det nya barnet, jag hade inte blivit tillfrågad. 

Motvilligt släppade jag mig ur sängen, klädde mig och barnet och försökte se glad ut. Min man kom och tog barnet ur min famn. 
"Min mor vill hålla honom", sa han. 
"Jag vill inte att någon annan än du och jag håller honom", väste jag tillbaka. Instinkten sa att det var fel. 
"Han är faktiskte hennes första barnbarn", sa han och la barnet i den äldre kvinnans famn. 

Jag fick ställa mig att fixa te, kaffe och lägga upp tårtorna på fat (åtminstonde hade svärmor haft med det). Det finns bilder på när farmor stolt håller barnet i famnen, och jag råkar stå i bakgrunden. Min blick är fäst på barnet, min ena hand utsträck mot honom, smärtan och längtan i min blick. 

Farmor börjar skicka runt barnet, från den ena famnen till nästa. Min son skriker, men det hörs nästan inte i oväsendet. Jag klagar hos min make, det är ju hans släktingar, men han bara skrattar bort det.
"Låt dem hållas". 
Fel människor vaggar och hyschar på honom. Mina bröst spänner medan jag diskar och jag håller en hand på diskbänken för jag känner mig så svag och trött. Svetten rinner längs min rygg. 

Äntligen blir det kväll och gästerna går! Jag får tillbaka min son. 
Han luktar inte som min son längre, utan en blandning av perfymer och svett och cigarr. Han sover tungt, jag försöker väcka honom för att amma honom, men han orkar inte amma. Jag bytar hans kläder, men doften av andra finns kvar i hans hår och hud. Jag gråter över att den ljuvliga bebisdoften är borta. 
Jag blöder stora klumpar och faller utmattad i sängen bredvid min son. 
Min son sover och sover, och jag likaså. 

Nästa morgon vaknar jag och brinner av feber och spängande röda heta bröst. Barnmorskan tillkallas. Mjölkstockning!! Barnmorskan bannar mig för att jag inte bara legat i sängen och ammat och vilat. Bebisen hade utvecklar gulsot. Barnmorskan hotade med sjukhusinläggning om inte jag blev frisk snabbt, amningen blev bättre och bebisen åt bättre. Så jag fick åka till läkaren och fick antibiotika. Amningen löste sig och vi mådde snart bättre."

Här är FB doulans tips inför besök medan bebisen är nyfödd: 

1. Vänta med besök
2. Bjud bara in de närmsta vänner/släktingar och få i taget.
3. Innan de kommer, bestäm en tid på hur länge de får stanna. En timme kanske? Håll tiden!
4. Ingen utom föräldrar håller bebisen. (Det är barnet som är viktigast här och barnet har inget behov av att bli hållen av någon annan än mamma och pappa!)
5. När barnet vill ha mat så går mamma in på sitt rum och ammar – oavsett så länge det tar!
6. Gästerna ska ta med fika och fixa te/kaffe, dukning och disk! Mamma gör ingenting!
7. Sätt upp en lista på vad ni behöver hjälp med (ex handla, dammsuga, tvätt, laga kvällsmat, gå till lekplatsen med syskon) och uppmuntra alla gäster att göra minst en sak på listan. De vill säkert hjälpa till men det kan vara svårt att fråga om man får hjälpa till och lika svårt att be om hjälp.
8. Om du tror att gästen kommer ta mer energi ifrån dig än de kommer ge dig, så avböj att de kommer. Om det inte går att säga nej (ex svärmor), så kanske du kan passa på att ta en tupplur medan hon kommer och så får pappa och barnet ha visit själva.
9. Kom överens med din partner om vad som gäller!
10. Är gästerna sjuka så får de stanna hemma.

Här är ett av svaren som Fb doulan fick på inlägget ovan:

"Jag har ett tips på hur man kan lösa problemet med att folk vill hålla i barnet, utan att trampa någon på tårna. Har man barnet i sjal när de gästerna som man misstänker kan bli ledsna om man nekar dem får komma så kan man skylla på sjalen. Det är lättare för folk att förstå att man inte vill störa bebisen genom att "krångla" ut den ur sjalen."




2 kommentarer:

  1. Jag har hört det där från så många. Otroligt jobbigt!
    Jag och min man förberedde alla i vår omgivning före förlossningen på att vi (kanske) inte skulle ta emot besök de två första veckorna utan bara vara vi. Det fick de ta.
    Sen var vi så pigga och stolta att vi började ta emot besök efter några dagar, men få åt gången och de hade alla fika eller mat med sig :)

    SvaraRadera
  2. Det är bra att förbereda. Vi glömde det när vår dotter föddes och det var många som blev ledsna och besvikna när de inte fick komma på besök. Vissa tog det så hårt att vi inte sågs på flera månader.

    SvaraRadera