fredag 23 mars 2012

Vad gör jag, som doula, under en förlossning?

Adrenalin utsöndras kontinuerligt, men extra utsöndring sker vid exempelvis hårt fysiskt arbete, psykisk stress och ilska. Adrenalinet försätter kroppen i "alarmberedskap", bereder kroppen på att fly eller slåss, människans flykt- och kamprespons (fight or flight). 
Ångest är en del av det livsnödvändiga alarmsystem som finns hos alla människor. Alarmsystemet behövs för att man ska reagera och agera när man utsätts för hot eller fara. 
Då aktiveras flera försvarsreaktioner och spänningen i kroppen höjs. Musklerna spänns, hjärtat börjar slå snabbare och andningen påskyndas genom att bland annat en ökad mängd adrenalin släpps ut i blodet.
Adrenalin ökar prestationsförmågan kortsiktigt och gör det möjligt att fly eller slåss och utsöndras därför vid upplevda yttre hot. Det utsöndras även vid störda stressreaktioner, som panikångest.
Adrenalin kan ställa till en hel del förtret under en förlossning. När kvinnan är spänd och orolig utsöndras adrenalin i stora mängder och detta har en hämmande effekt på må-bra- hormonet oxytocin. För låga nivåer av oxytocin kan leda till att värkarbetet avtar med en utdragen förlossning som följd. 

Henry Dale fann 1906 att extrakt från hypofysen framkallade sammandragningen på katters livmoder. Han uppkallade hormonet till oxytocin efter det grekiska ordet för 'hastig förlossning'.


Så då kan vi alltså konstatera att vi vill inte ha adrenalin när vi föder barn, eftersom en förlossning inte är ett hot eller en fara (värkarna är muskler som hjälper barnet ut och livmodertappen som håller på att utplånas och är inte en farlig smärta). 
Vi vill istället ha mycket oxytocin när vi föder barn så att vi lättare kan få en behaglig, lugn och harmonisk förlossning.

Hur ska man då göra för att kunna producera så mycket oxytocin som möjligt. 
För det är ju enkelt att säga: håll dig lugn och var inte rädd.
Men det förstår ju varenda kotte att det är lättare sagt än gjort.

Mitt råd är:
Lär känna dig själv innan. Vad skrämmer dig? Vad gör dig lugn? Vad behöver du veta om förlossningen innan så att du känner dig förberedd och inte blir överraskad? Vilka människor lugnar dig? Kan de vara med under förlossningen? Vilken musik lugnar dig? Vilken beröring känns skön? Gör värme att du slappnar av? Hur andas du när du är helt avslappnad och trygg? Kan du och din stödperson öva på den andningen? Tala om för din stödperson hur denna kan vara det bästa stödet för dig.

Hur gör jag när jag är med på förlossningar?
Självklart blir det lite olika, eftersom alla födande kvinnor är unika. 
Men på ett ungefär:

För det första så är jag mycket nära och har alltid kroppskontakt. Närhet och massage gör att kroppen utsöndrar oxytocin. 
Jag iakttar kvinnan och försöker läsa henne. Vad behöver hon? Kanske ett par sockor, att jag stryker henne över pannan så att hon inte spänner sig där, talar om att hon är modig, att allt är som det ska, håller hennes hand som vill knyta sig. 
Jag talar om vad som händer, jag bekräftar henne. Ser till att hon inte spänner sig, att läpparna är mjuka, att rösten är mörk, att andningen är lugn, påminner henne om att behålla kraften och rikta den neråt istället för att släppa ut den och skrika. 
Jag andas med henne, i hennes takt (vissa studier tyder på att oxytocin utsöndras av att höra icke-verbala ljud från kvinnoröster som påminner om kommunikationen mellan mor-barn). 
Jag gör praktiska saker så som att värma vetekudde (oxytocin frisätts av värme) , ger henne att dricka, att äta, sätter på henne strumpor om hon fryser, tar av henne bh:n om hon behöver hjälp med det. Håller koll på lustgasen, om hon använder sig av den, så att hon inte får för mycket. 


Vad jag också gör är att jag ger henne kärlek och göra gör allt för att hålla mig lugn och stabil. Vad som än händer runt om, så försöker jag att vara den trygga platsen.


Det här inlägget kommer jag troligen gå in och ändra lite i. För det är viktigt saker det här och jag vill att det ska bli rätt och nära sanningen. 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar