Hon planerar sitt kalas ett år i förväg. Skriver önskelista månader innan och ritar sedan en nedräkningskalender som hon kryssar för innan hon går och lägger sig, så att hon vet exakt hur många dagar det är kvar till hennes födelsedag.
När sedan födelsedagen är, så vaknar hon självfallet oerhört tidigt, hon som annars är en sömntuta.
Hon njuter av dagen till fullo och bryter sedan ihop på kvällen.
Samma visa varje år.
Hon gråter dels för att dagen är slut och det är så sorgligt för den var ju så fantastik, men också för att hon inte längre är 10 eller 9, eller 8år.
Hon har nämligen alltid haft svårt för avsked och förändringar.
Så hon måste sörja lite över att hon lämnar årtalen efter sig.
Hon är väldigt nostalgisk med och vill inte alltid bli stor.
Jag vill ju helst inte heller att hon ska bli stor.
Jag vill alltid ha en henne nära mig.
Men samtidigt så är det ju också fantastiskt att få se henne växa.
Hon är ett sådant begåvat och intelligent barn och det är en fröjd att få vara med henne och ju äldre hon blir desto mer lär vi känna varandra och kommer varandra nära.
Jag köpte Godnatt mr Tom till Tyra i födelsedagspresent och på födelsedagsmorgonen låg vi i hennes säng, tätt intill varandra i nattlinnen och jag läste högt för henne ut boken. Den som var en av mina absoluta favoriter böcker när jag var lika gammal som Tyra.
Ibland var jag tvungen att pausa i läsande för att torka tårarna.
Det är verkligen en mycket sorglig bok och ännu sorgligare när man är mamma. Herregud var jag kommer att gråta mot slutet av boken.
Jag minns ju hur jobbigt det var att läsa när jag var barn.
Min Tyra. Tyra Kitty Leia Ann, född kl 13: 13 har varit allt annat än olycka.
Vilken lyckounge.
Hon är så stark. Så rolig och vacker.
Jag är så tacksam över att det var just hon som var min första.
Hon har lärt mig så mycket och lär mig fortfarande.
Hon är den som hjälper mig mest när jag inte räcker till.
Hon ger mig så mycket kärlek att det är obeskrivbart.
Så tack igen. För att jag får vara Tyras mamma.
Åh det var länge min favoritbok som barn. Så underbart vacker men ändå sorglig. Minns att jag hade lånat ut den till en vän och grät stor tårar när jag fick tillbaka den alldeles sönderbiten i pärmarna av hennes kattunge. Men men den finns fortfarande kvar i bokhyllan nu som vuxen. Välanvänd helt enkelt!
SvaraRaderaJag förstår att det var ledsamt när du fick tillbaka din bok trasig. Barnen har några jättefina plastadjur, som en av hundarna (när han vara valp) har bitit i. När det hände var det tråkigt, men nu kan jag bli rörd när jag ser de där små tuggavtrycken. Jag kommer förmodligen aldrig att kasta just det plast djuret.
SvaraRaderaJag tror faktiska att min bok också finns kvar. Jag flyttade ut några av mina sparade barndomsböcker ut till landet. Jag hade kunnat ge Tyra den. Men jag ville att hon skulle få en egen. Förhoppningsvis som hon också kan ha med sig genom livet.