Den allra första tiden

Så här skriver Sagogrynet om den allra första tiden på sin amningblogg:

Studier visar att det är oerhört värdefullt att ha det nyfödda barnen hud mot hud, speciellt den första tiden efter förlossningen.
De första timmarna efter att barnet är fött, eller så fort som möjligt om man blivit separerade, bör barnet ligga på mammans (eller den andra förälderns) nakna bröstkorg och kan med fördel vara där så länge det är möjligt. Här håller barnet värmen, hen blir lugn, hjärt- och lungrytmen stabiliseras och hen skriker mindre. Det är fördelaktigt även för mamman vars mjölkproduktion stimuleras.

Det är egentligen helt onödigt att klä på det nyfödda barnet kläder på BB. Hud mot hud, en liten mössa och en filt är allt som behövs. Huden är vårt största organ och när vi får beröring, speciellt hudmothudberöring, går en massa positiva impulser till hjärnan som stimulerar, utvecklar och lugnar både kroppen och sinnet. Den naturliga sök- och sugimpulsen stärks och chanserna för en fungerande amning ökar.

Ett normalt fullgånget nyfött barn följer ofta ett mönster på ett visst antal olika steg (nio) under den första timman efter förlossningen. En serie reflexer utlöses när barnet får ligga naken mot mammans nakna hud och de två lämnas ifred från undersökningar under tiden. Barnet letar själv efter bröstet genom att kräla sig fram över mammans kropp och letar med huvudet och munnen. Barnet orienterar sig framförallt med hjälp av doften av mammans bröst då areolerna och bröstvårtan utsöndrar ett dofthormon. Det är viktigt att mamman inte har tvättat brösten med starka tvålar före, under eller direkt efter förlossningen. (Använd med fördel en doftfri tvål både tiden före och efter förlossningen.) Under de sista stegen kan barnet hitta, spontant och utan hjälp, sig fram till bröstet, ta ett tag och börja/försöka amma. Efter detta somnar barnet, ungefär 1,5 till 2 timmar efter födseln. Hela proceduren är viktig ur anknytningssynpunkt och ett starkt band kan här knytas mellan barn och mor. Dessutom stimuleras mjölkbildningen och barnet får eventuellt i sig några droppar av den extremt näringsrika råmjölken (kolostrum).
Det är viktigt att komma ihåg att detta är en bild av hur det kan gå till i de bästa av världar. Det kan vara bra att känna till idealbilden för att ha någonting att förhålla sig till och kanske sikta mot. Men man ska samtidigt veta att alla barn (och alla förlossningar) är olika. Ibland kanske man behöver hjälpa barnet lite på traven, ibland kanske mamman behöver hjälp att lägga till barnet, men har man den grundläggande kunskapen om vad som är bra för barn och mor kan man pussla ihop sin egen version utifrån sina egna förutsättningar.

Om man vill amma behövs kunskap om de bästa förutsättningarna för att komma igång med mjölkproduktionen. Att låta barnet suga så fort som möjligt efter förlossning förebygger framtida amningsproblem. Barnets sökande rörelser sätter igång viktiga fysiologiska funktioner hos mamman, oxytocin frigörs, mjölkbildningen stimuleras och livmodern dras ihop vilket medför mindre blödningar.
Råmjölken (kolostrum) är extremt viktig för barnet då den klär in tarmen med humana antikroppar, bland annat lgA, ett immunoglobulin som alltså klär in slemhinnorna i mage och luftvägar och skyddar mot infektioner. Råmjölken (precis den mogna bröstmjölken) innehåller ämnen som inte går att imitera industriellt. Råmjölken kommer i små mängder men varje droppe är sprängfull med näringsämnen och antikroppar. När barnet föds är magsäcken väldigt liten, ungefär som en hasselnöt, så det behövs inga stora mängder. Mamman bildar antikroppar mot de ämnen hon och barnet utsätts för i sin omgivning, dessa går sedan över i bröstmjölken och skyddar barnet via den. Mjölken innehåller även oligosackarider (prebiotika) som matar de goda bakterierna (probiotika). Sockret utgör en förutsättning för att de goda bakterierna ska kunna växa och vara i barnets mage så att även de sedan ska kunna skydda mot bakterier och inflammationer. Exklusiv amning fördubblar storleken på thymus, en körtel med viktiga funktioner under utvecklingen av immunförsvaret vilket ger fördelar för barnet livet ut.

Detta kan barnet gå miste om ifall hen tillmatas med ersättning så se till att det inte sker slentrianmässigt och i onödan om du vill amma. Då man utesluter bröstmjölk helt eller delvis (tillsätter ersättning) förändras bakteriefloran i barnets mage och risken för inflammationer och andra problem ökar. Dessutom blir barnet trött av ersättningen (den är svårsmält) och orkar inte suga tillräckligt, det gör att mamman går miste om den viktiga stimulans som barnet skulle gett bröstet vid amning, ju mindre stimulans desto mindre chans att mjölken rinner till. (Ju mer barnet suger desto mer mjölk bildas.) Därför bör man i det längsta undvika ersättning den första tiden, om barnet är sugsvagt eller amningsovilligt och måste tillmatas bör man välja donerad bröstmjölk i möjligaste mån (eller egen urpumpad om man har den möjligheten). Är ni separerade under en lång tid så be om en pump för att stimulera brösten och vänta inte för länge med det. Om du ska pumpa får det inte gå längre än tre-fyra timmar mellan pumptillfällena, dygnet runt, för att ge brösten den kontinuerliga stimulans som produktionen behöver.

Man ska låta barnet vara vid bröstet så mycket som möjligt, ta varje tillfälle i akt, och aldrig tänka på amning som enbart överföring av mat. Antropologen Mead har beskrivit att barnet alltid har ett fullgott skäl till att komma till bröstet. Oavsett om hen känner sig ensam, har ont, är hungrig eller av annan anledning vill komma dit, är det genom alla dessa tillfällen mamman slutligen får den mjölkmängd barnet behöver. Man kan prova med bröstet först i varje situation. Man lägger barnet vid bröstet och om hen vill amma så gör hen det, oavsett om det blir några sekunder eller kanske en timma. Oavsett om det var fem minuter sedan sist, eller om det gått en längre stund. (Den där platsbaljan som rullas in på rummet på BB är en bra klädförvaring, barnet ligger bättre hos en förälder.) Amningen behöver få ta tid i början, om man önskar en fungerande amning behöver man investera den tiden och prioritera där efter.

Att svara på de tidiga signalerna och bekräfta barnet med till exempel bröstet handlar inte bara om mat och näring. Det är en tidig form av kommunikation och ett tillfälle där barnets trygghet och självkänslor grundläggs. Genom att man svarar på barnets signaler, istället för att ignorera eller neka, utvecklas och stärks barnets positiva känslospektra. (Jämför med att låta spädbarnet ligga långa stunder i ensamhet och gråta, inte bli bekräftad och tvingas av kulturella normer att lyda, disciplineras och uppfostras att inte få sina behov tillfredsställda.) Uttrycket amning är mer än bara mat har en vid mening och förtjänar att upprepas ofta.

Att rent praktiskt amma det lilla barnet:
Tänk hur man ligger bekvämt bakåtlutad i soffan när man tittar på sitt favoritprogram på kvällen, med stöd bakom rygg och nacke, och armar och axlar är avslappnade. Precis så kan man också ligga/sitta när man ammar. Tillräckligt långt bakåt för att man ska slippa lyfta barnet med armarna (utnyttja tyngdlagen) och tillräckligt mycket upprätt för att man ska kunna ha ögonkontakt med barnet. Sjukhussängarna på BB brukar vara fällbara och underlättar ofta en sådan amningsposition. Barnet ligger ovanpå mamman och tyngdkraften gör att hen ligger bekvämt stödd av mammas kropp. Eftersom bröstvårtan är rund kan barnet i princip komma från vilket håll som helst mot bröstet för att amma, tänk 360 grader, lite beroende på hur det ser ut i övrigt. Oftast ligger barnet med magen nedåt eller lätt på sidan mot mammans kropp eftersom det enda man ska tänka på är att nacken ska vara i en rak linje från ryggraden så att barnet inte ska behöva vrida på huvudet då hen ammar. Och att luta huvudet något bakåt gör att det är lättare att gapa stort (prova gärna själv!). Annars kan barnet ligga med magen mot mammans mage diagonalt eller vertikalt, eller längs mammans sida, eller rak över mammans bröstkorg eller ovanifrån över mammans huvudkudde och ner längs mammans hals och bröstkorg. När man halvligger ner i soffan och låter barnet kräla runt själv, fast förankrad vid bröstet, kan nya amningspositioner skapas hela tiden.

Snabbguiden:

• Låt barnet komma upp och amma så fort som möjligt efter förlossningen.

• Ha barnet mycket hud mot hud.

• Amma på de första signalerna, skrik är en sen signal.

• Ju oftare man ammar desto mer mjölk bildas.

• Hitta bekväma amningsställningar.

• Var noga med barnets tag om bröstet.

• Amma fritt, begränsa varken i tid eller tillfällen.

• Be om hjälp om det inte känns bra när barnet ammar, det ska inte göra ont! (Nöj dig aldrig med att någon säger ”det ser bra ut”, det är bara du som vet vad som händer inuti barnets mun. Om det känns fel så är det fel.)