Ändrade rekommendationerna om amning

Så här skriver Livsmedelsverket om de ändrade rekommendationerna om amning:

Livsmedelsverket avdramatiserar maten för små barn. Det är den genomgående ambitionen i förslaget till nya råd om mat för spädbarn och småbarn. Om barnet är nyfiket kan det få prova på smaker redan vid fyra månader, även om rekommendationen fortfarande är att amma fullt under första halvåret. När barnet sedan ska lära sig äta mat är det inte så noga vad man börjar med. Förslaget skickas nu ut på remiss.

Så här skriver dn.se om de ändrade rekommendationerna:

Anledningen till ändringen är att de gamla råden ändå inte följs och att man vet att amningen minskar.

Är det verkligen rätt att ändra på rekommendationerna, istället för att försöka sträva efter att fler följer de råd som fanns?

Den allra första tiden

Så här skriver Sagogrynet om den allra första tiden på sin amningblogg:

Studier visar att det är oerhört värdefullt att ha det nyfödda barnen hud mot hud, speciellt den första tiden efter förlossningen.
De första timmarna efter att barnet är fött, eller så fort som möjligt om man blivit separerade, bör barnet ligga på mammans (eller den andra förälderns) nakna bröstkorg och kan med fördel vara där så länge det är möjligt. Här håller barnet värmen, hen blir lugn, hjärt- och lungrytmen stabiliseras och hen skriker mindre. Det är fördelaktigt även för mamman vars mjölkproduktion stimuleras.

Det är egentligen helt onödigt att klä på det nyfödda barnet kläder på BB. Hud mot hud, en liten mössa och en filt är allt som behövs. Huden är vårt största organ och när vi får beröring, speciellt hudmothudberöring, går en massa positiva impulser till hjärnan som stimulerar, utvecklar och lugnar både kroppen och sinnet. Den naturliga sök- och sugimpulsen stärks och chanserna för en fungerande amning ökar.

Ett normalt fullgånget nyfött barn följer ofta ett mönster på ett visst antal olika steg (nio) under den första timman efter förlossningen. En serie reflexer utlöses när barnet får ligga naken mot mammans nakna hud och de två lämnas ifred från undersökningar under tiden. Barnet letar själv efter bröstet genom att kräla sig fram över mammans kropp och letar med huvudet och munnen. Barnet orienterar sig framförallt med hjälp av doften av mammans bröst då areolerna och bröstvårtan utsöndrar ett dofthormon. Det är viktigt att mamman inte har tvättat brösten med starka tvålar före, under eller direkt efter förlossningen. (Använd med fördel en doftfri tvål både tiden före och efter förlossningen.) Under de sista stegen kan barnet hitta, spontant och utan hjälp, sig fram till bröstet, ta ett tag och börja/försöka amma. Efter detta somnar barnet, ungefär 1,5 till 2 timmar efter födseln. Hela proceduren är viktig ur anknytningssynpunkt och ett starkt band kan här knytas mellan barn och mor. Dessutom stimuleras mjölkbildningen och barnet får eventuellt i sig några droppar av den extremt näringsrika råmjölken (kolostrum).
Det är viktigt att komma ihåg att detta är en bild av hur det kan gå till i de bästa av världar. Det kan vara bra att känna till idealbilden för att ha någonting att förhålla sig till och kanske sikta mot. Men man ska samtidigt veta att alla barn (och alla förlossningar) är olika. Ibland kanske man behöver hjälpa barnet lite på traven, ibland kanske mamman behöver hjälp att lägga till barnet, men har man den grundläggande kunskapen om vad som är bra för barn och mor kan man pussla ihop sin egen version utifrån sina egna förutsättningar.

Om man vill amma behövs kunskap om de bästa förutsättningarna för att komma igång med mjölkproduktionen. Att låta barnet suga så fort som möjligt efter förlossning förebygger framtida amningsproblem. Barnets sökande rörelser sätter igång viktiga fysiologiska funktioner hos mamman, oxytocin frigörs, mjölkbildningen stimuleras och livmodern dras ihop vilket medför mindre blödningar.
Råmjölken (kolostrum) är extremt viktig för barnet då den klär in tarmen med humana antikroppar, bland annat lgA, ett immunoglobulin som alltså klär in slemhinnorna i mage och luftvägar och skyddar mot infektioner. Råmjölken (precis den mogna bröstmjölken) innehåller ämnen som inte går att imitera industriellt. Råmjölken kommer i små mängder men varje droppe är sprängfull med näringsämnen och antikroppar. När barnet föds är magsäcken väldigt liten, ungefär som en hasselnöt, så det behövs inga stora mängder. Mamman bildar antikroppar mot de ämnen hon och barnet utsätts för i sin omgivning, dessa går sedan över i bröstmjölken och skyddar barnet via den. Mjölken innehåller även oligosackarider (prebiotika) som matar de goda bakterierna (probiotika). Sockret utgör en förutsättning för att de goda bakterierna ska kunna växa och vara i barnets mage så att även de sedan ska kunna skydda mot bakterier och inflammationer. Exklusiv amning fördubblar storleken på thymus, en körtel med viktiga funktioner under utvecklingen av immunförsvaret vilket ger fördelar för barnet livet ut.

Detta kan barnet gå miste om ifall hen tillmatas med ersättning så se till att det inte sker slentrianmässigt och i onödan om du vill amma. Då man utesluter bröstmjölk helt eller delvis (tillsätter ersättning) förändras bakteriefloran i barnets mage och risken för inflammationer och andra problem ökar. Dessutom blir barnet trött av ersättningen (den är svårsmält) och orkar inte suga tillräckligt, det gör att mamman går miste om den viktiga stimulans som barnet skulle gett bröstet vid amning, ju mindre stimulans desto mindre chans att mjölken rinner till. (Ju mer barnet suger desto mer mjölk bildas.) Därför bör man i det längsta undvika ersättning den första tiden, om barnet är sugsvagt eller amningsovilligt och måste tillmatas bör man välja donerad bröstmjölk i möjligaste mån (eller egen urpumpad om man har den möjligheten). Är ni separerade under en lång tid så be om en pump för att stimulera brösten och vänta inte för länge med det. Om du ska pumpa får det inte gå längre än tre-fyra timmar mellan pumptillfällena, dygnet runt, för att ge brösten den kontinuerliga stimulans som produktionen behöver.

Man ska låta barnet vara vid bröstet så mycket som möjligt, ta varje tillfälle i akt, och aldrig tänka på amning som enbart överföring av mat. Antropologen Mead har beskrivit att barnet alltid har ett fullgott skäl till att komma till bröstet. Oavsett om hen känner sig ensam, har ont, är hungrig eller av annan anledning vill komma dit, är det genom alla dessa tillfällen mamman slutligen får den mjölkmängd barnet behöver. Man kan prova med bröstet först i varje situation. Man lägger barnet vid bröstet och om hen vill amma så gör hen det, oavsett om det blir några sekunder eller kanske en timma. Oavsett om det var fem minuter sedan sist, eller om det gått en längre stund. (Den där platsbaljan som rullas in på rummet på BB är en bra klädförvaring, barnet ligger bättre hos en förälder.) Amningen behöver få ta tid i början, om man önskar en fungerande amning behöver man investera den tiden och prioritera där efter.

Att svara på de tidiga signalerna och bekräfta barnet med till exempel bröstet handlar inte bara om mat och näring. Det är en tidig form av kommunikation och ett tillfälle där barnets trygghet och självkänslor grundläggs. Genom att man svarar på barnets signaler, istället för att ignorera eller neka, utvecklas och stärks barnets positiva känslospektra. (Jämför med att låta spädbarnet ligga långa stunder i ensamhet och gråta, inte bli bekräftad och tvingas av kulturella normer att lyda, disciplineras och uppfostras att inte få sina behov tillfredsställda.) Uttrycket amning är mer än bara mat har en vid mening och förtjänar att upprepas ofta.

Att rent praktiskt amma det lilla barnet:
Tänk hur man ligger bekvämt bakåtlutad i soffan när man tittar på sitt favoritprogram på kvällen, med stöd bakom rygg och nacke, och armar och axlar är avslappnade. Precis så kan man också ligga/sitta när man ammar. Tillräckligt långt bakåt för att man ska slippa lyfta barnet med armarna (utnyttja tyngdlagen) och tillräckligt mycket upprätt för att man ska kunna ha ögonkontakt med barnet. Sjukhussängarna på BB brukar vara fällbara och underlättar ofta en sådan amningsposition. Barnet ligger ovanpå mamman och tyngdkraften gör att hen ligger bekvämt stödd av mammas kropp. Eftersom bröstvårtan är rund kan barnet i princip komma från vilket håll som helst mot bröstet för att amma, tänk 360 grader, lite beroende på hur det ser ut i övrigt. Oftast ligger barnet med magen nedåt eller lätt på sidan mot mammans kropp eftersom det enda man ska tänka på är att nacken ska vara i en rak linje från ryggraden så att barnet inte ska behöva vrida på huvudet då hen ammar. Och att luta huvudet något bakåt gör att det är lättare att gapa stort (prova gärna själv!). Annars kan barnet ligga med magen mot mammans mage diagonalt eller vertikalt, eller längs mammans sida, eller rak över mammans bröstkorg eller ovanifrån över mammans huvudkudde och ner längs mammans hals och bröstkorg. När man halvligger ner i soffan och låter barnet kräla runt själv, fast förankrad vid bröstet, kan nya amningspositioner skapas hela tiden.

Snabbguiden:

• Låt barnet komma upp och amma så fort som möjligt efter förlossningen.

• Ha barnet mycket hud mot hud.

• Amma på de första signalerna, skrik är en sen signal.

• Ju oftare man ammar desto mer mjölk bildas.

• Hitta bekväma amningsställningar.

• Var noga med barnets tag om bröstet.

• Amma fritt, begränsa varken i tid eller tillfällen.

• Be om hjälp om det inte känns bra när barnet ammar, det ska inte göra ont! (Nöj dig aldrig med att någon säger ”det ser bra ut”, det är bara du som vet vad som händer inuti barnets mun. Om det känns fel så är det fel.)

En ledsam dikt från ett vuxet barn

Här kommer en dikt som inte alls har med barnafödande eller doulande att göra. Men väl om barndom och föräldraskap.

Den där oron

Den fanns där jämt

Jag var alltid lös i magen

För oron gjorde så med mig

Jag hade så ont i magen

Så ont att jag inte kunde stå

Jag fick åka till sjukhus

Där blev jag kvar

Dom försökte förstå varför jag hade så ont i magen

Varför jag inte växte

Inte gick upp i vikt

Men ingen frågade hur jag hade det hemma

Ingen frågade varför jag ville försvinna

Varför min kropp försökte hjälpa mig att bli av med den där oron

Jag var fem år då

Fem år

Och jag ville bara bli av med den ständiga oron.

Gavidyoga och möjlighet att vinna en bok

EASY BIRTH YOGA – ett unikt gravidyogakoncept för en lättare förlossning.

Genom yogans urgamla visdom och den nya profylaxen Föda utan rädsla skapar vi en oslagbar förberedelse inför din förlossning.

"Under alla år som jag arbetade med födande såg jag ett behov av att bygga en bro mellan yogan och den faktiska förlossningen. Här möter urgammal visdom modern fysiologi och vetenskap - en oslagbar kombination."

Susanna Heli författare till boken "Föda utan rädsla"

Klasserna ges på vackra yogastudion Buddha Spa i Stockholm och hålls av Heidi Karikumpu som är en mycket omtyckt yogainstruktör, doula, Föda utan rädsla-instruktör och personlig tränare.

Bjud in en GRAVID vän till detta event. De fem första anmälningarna får ett signerat ex av boken "Föda utan rädsla"!


För mer information om kursen:
www.fodautanradsla.se

Kontakt och anmälan:
info@fodautanradsla.se
Tel: 073 512 43 63

Prematur

Så här står det på Wikipedia om prematur:

Prematur är ett barn fött före 37:e graviditetsveckans utgång. Barn födda mellan 33:e och 36:e graviditetsveckan brukar betecknas som för tidigt födda (PT - Pre Term). Födsel i 29:e till 32:a veckan som mycket för tidigt födda (VPT - Very Pre Term) och före vecka 29 som extremt mycket för tidigt födda (EPT - Extremely Pre Term).

Ordet prematur betyder före mognaden, för tidigt, omogen.

En prematur födsel innebär vanligen vård på neonatalavdelning för barnet. I Sverige har man räddat barn i vecka 22. Från vecka 28 är överlevnadschanserna med intensivvård tämligen goda. Överlevnaden har bland annat med barnets lungmognad att göra. Vid hotande förtidsbörd kan vården förhindra värkarbete och förlossning i vissa fall. Kvinnan kan då ges kortison som "påskyndar lungmognaden". När förtidsbörden är ett faktum så kan man ge barnet surfaktant eftersom surfaktant inte börjar bildas förrän ungefär vecka 23 och börjar inte bildas "i full skala" före ca vecka 30-32. Efter graviditetsvecka 32 behövs vanligen inte detta utan barnen klarar sig, trots sin litenhet (1-1,5 kg), och lungorna är i allmänhet tillräckligt mogna att andas med utan hjälp.

Här kommer några länkar om prematur (för tidig) förlossning och prematur födda barn:

Bli mamma  

prematur.nu

kangaroo-mother-care

Yoga för gravida och barn

På YogaShakti hittar du fantastiska yogaklasser.

Där har dom även yoga för gravida. Som leds av Marika Török.

Marika är förutom yogainstruktör, leg barnmorska, leg sjuksköterska och dipl. Massör.

Marika om yoga
Från att ha tränat och utövat diverse olika träningsformer från triathlon till aerobic så är det bara yogan som funnits med hela tiden. Som aldrig går att släppa. Som aldrig går att byta ut. Som kompletterar allt, men ändå står för sig själv.  Den finns där som en del av mig. Som ett behov. Som en längtan. Som står för glädje.

Marika var den som var med och förlöste min son Tage, på Södra BB. 

Tage som nu också har börjat träna barnyoga på YogaShakti. 

Fantastiska Annika Schullerqvist leder barnyogan som riktar sig till barn mellan 4-6år. Shakti har även Acroyoga för barn mellan 10-12år.

Tage tycker så väldigt mycket om yogan och ser fram emot att få gå dit och är så lycklig efter.

YogaShakti hittar du på Timmermansgatan 10. Här hittar du deras hemsida.

Fördjupningskurs i amning

MammaStudio har en fördjupningskurs i amning

Kursen ger dig information och kunskap som hjälper dig att lyckas med amningen! Vi går bl a igenom olika amningstekniker, hur bröstmjölk bildas och vad den innehåller, barnets behov, vilka amningsproblem man kan stöta på och vad man kan göra åt dem.

Block 1: Tisdag 15/11, kl 18-20
Block 2: Tisdag 22/11, kl 18-20

Pris: 400 kr/person, 600kr/par för två tillfällen inkl fika.

Föranmälan krävs! Skicka din anmälan till info@mammastudion.se

Välkommen!
Åsa & Frida

Falkenbergs allra första doula.

Artikel om doulan Bambi Hjelte som Hallands Nyheter har publicerat kan du hitta här.

Hantera smärta och få ett bättre liv

Med mindfulness kan du ta kontroll över värken, säger Vidyamala Burch, som skrivit boken "Mindfulness - en väg att hantera smärta".

Boken riktar sig till de som lever med värk, men jag tycker att man även kan använda sig utav hennes bok som hjälpmedel till sin förlossning.

Så här skriver hon bland annat (man får göra lite egna omskrivningar):

Medvetenhet

Öva på att vara närvarande i smärtan. Du kan använda mindfulnessövningar som medveten andning och kroppskanning. Under medveten andning tar du några djupa andetag, slappnar av och försöker känna hur andetaget känns i kroppen.

Möt smärtan

Ett viktigt steg är att inte stå emot det onda. Om du stannar kvar i smärtan kan du också känna hur den förändras och hur den inte behöver vara statisk.

Hitta glädjen

För att uppskatta livet är det viktigt att till och med i ett smärttillstånd kunna hitta positiva känslor. Stålsätter vi oss mot smärtan finns risk att vår medvetenhet om kropp och sinne trubbas av. I varje erfarenhet finns det också något positivt - till och med i värk. Försök att njuta av stunden.

Bär ditt barn

Bär Ditt Barn är en sida om bärselar, bärsjalar och barnbärande.

Här får du bland annat tips om hur man syr en Mei Tai, hybridsele

eller bärsele, information om hur du väljer tyg för att sy en bärsjal själv, 

länkar till mönster på tygbindor, tygblöjor och mycket mer.

Här hittar du Bär ditt barn.

Mindfullness i födandet

Jag har tipsat om det här förut, men gör det igen då jag tycker att det är så viktigt och värdefullt.

Mindfulness i födandet

-smärtlindring i nuet.
Varför har vi människor svårare att föda våra ungar än vad andra däggdjur har? Antagligen därför att vi har en så aktiv tankeapparat som inte så lätt låter sig stängas av. 
 

Det är ju viktigt på många sätt att kunna tänka och fundera ut saker, att förutse faror och se till att undvika dem, att planera framåt... vi är väldigt bra på det. Men just när man föder barn handlar det ner om att överlämna sig till det kroppen håller på med alldeles av egen kraft. Det är inget vi kan styra och planera. Alltför mycket tankar kan störa och göra processen alltför jobbig. 

Du kan komma på kollisionskurs med din egen kropp och bli rädd och spänd.

Då menar jag särskilt tankar som: Vad är klockan, hur länge har jag hållit på, hur lång tid kommer det att ta, jag kommer nog inte att orka, det gör för ont, det kommer att göra ännu mer ont, slappnar jag av tillräckligt bra, gör jag rätt eller fel, tänk om barnet inte mår bra... osv. 

Det är här mindfulness kommer in. Mindfulness handlar om att lära sig att vara i nuet, släppa tankar, spänningar och stress för en stund. Här är hemligheten:

Du fokuserar din uppmärksamhet på något som finns just nu. Då släpper du samtidigt tankar på vad som har varit och vad som ska komma i franmtiden.

Bra att fokusera på: Andningen. Öva på att bara sitta, helst med slutna ögon, och känna hur din andning känns. Det samma kan du göra när du föder: vara fokuserad på din andning.

Också bra att fokusera på: Kroppen, hur känns det just nu i min kropp? Dyktekniken, som är ungefär detsamma som mindfulness, handlar om att känna in vad som händer under en värk, vara närvarande i kroppen. Inte fly någon annanstans. Utan våga stanna kvar, våga slappna av och ta emot sammandragningen. 

Mindfulness handlar också om att vara nyfiken, att upptäcka och registrera det som händer, utan att värdera det som positivt eller negativt. Vågar du det, kommer du att märka att smärtan blir mycket mindre.

Artikeln hittade jag här på en bra starts hemsida.

Jesper Juul om Supernannys och syskon

Så här säger Jesper Juul:

– Vi ska behandla barn som vi behandlar andra människor. En tv-serie som Supernanny hade varit otänkbar om den handlade om män som vill att kvinnorna ska bli så lydiga som möjligt.

Jesper Juul arbetar mycket i Norge, och där såg han till att programmet stoppades.

– Det är kränkande att visa så olyckliga barn på tv i något slags underhållningssyfte. Jag önskar att den brittiska serien också stoppas. Det är inget annat än socialpornografi. Dessutom får de medverkande familjerna skriva på ett avtal om att de under sin livstid inte får uttala sig i andra medier om hur det gick. I gengäld får de 5 000 euro.

Supernannyns recept med ”timeout”, en omskrivning för gamla tiders skamvrå, kan ge effekt för stunden men inte på längre sikt, enligt Juul.

– Jag hade kontakt med en familj som tillämpade det när deras treårige son gav sig på sin ettåriga lillasyster. När han hade varit ”stygg” fick han sätta sig på toaletten en stund. Men det slutade bara med att han slog systern på nytt och sedan sa ”Jag går på toaletten”.

Han menar att syskonsvartsjuka är ett freudianskt begrepp som egentligen knappast existerar i verkligheten.

– Helt enkelt därför att så gott som alla föräldrar älskar varje barn lika mycket. De flesta äldre syskon vill samarbeta och vara glada och snälla mesta delen av tiden. Men som förälder måste man vara känslig för situationen. Vara öppen med att man själv också kan känna sig irriterad på lillasyster ibland, hur underbar hon än är.

Jesper Juul exemplifierar med kvinnan som tar en manlig arbetskamrat med hem, säger till maken att hon blivit förälskad i honom och att han också ska bo med familjen.

– De allra flesta män skulle bete sig betydligt barnsligare än de barn som egentligen är i precis samma situation när de får syskon.

En treåring kan inte sätta syskonrelationen i ett sammanhang, resonera intellektuellt om vad som händer inom familjen, säger Jesper Juul. Å andra sidan menar han att vi ofta gör barn mindre än vad de är. 

Syskonkärlek

Nästan varje dag känner jag en sådan enorm tacksamhet över den kärlek som mina barn visar varandra.

Jag vet inte vad det beror på. Vad vi gjort eller vad vi inte gjort, men våra barn har aldrig direkt varit svartsjuka på varandra. Så klart att de bråkar. Men aldrig så att det varit något problem. Tvärtom. De lär sig lösa konflikter.

Varje morgon när min son ska gå i väg till skolan, så vill han ha ett ordentligt hej då från samtliga i familjen. 

Det är väldigt viktigt för honom. Så i tur och ordning pussar och kramar vi honom och vinkar hej då.

Varje morgon blir jag så rörd av denna cermoni. Av de innerliga kramar syskonen ger varandra.

Jag önskar att jag kunde tala om för er hur vi lyckades få fyra barn som verkligen tycker om varandra.

Men tyvärr vet jag inte det. Kanske är det bara tur. Troligen. Men om det inte bara är tur, så lovar jag att, så fort som jag kommer på det, att dela med mig utav det till er.

Mutor

Ingen har väl någonsin påstått att det är en lätt uppgift att vara förälder, men att det stundom ska vara så fruktansvärt svårt kanske man inte vara förberedd på.

Jag har alltid trott att ge kärlek, mycket kärlek, kanske ska räcka.

Jag är övertygad om att det räcker långt. Det är jag själv ett levande bevis på.

Hade jag inte fått kärlek, hade jag nog inte levt i dag. 

Men i dag har jag högre krav på mig själv som föräldrar än att att endast ge kärlek till mina barn.

Jag ska ge dem en massa verktyg, så att dom klarar sig i livet. 

Jag ger dem gränser, trygghet, tröst, omvårdnad, närhet, rena kläder,stimulans, nyttig lagad mat, möjlighet att utveckla sin hobby, att idrotta... jag vill ge dem allt, till och med dåligt samvete. 

Fast det är något jag inte vill, egentligen. Men det är svårt att vara förälder. 

För man är ju bara människa. Jag har brister. Så samtidigt som jag hjälper mina barn, så måste jag också hjälpa mig själv att må bra och att bli en bättre människa, en bättre mamma.

Ibland, kanske ofta och speciellt när jag är trött, tycker jag att det är skönt att slippa konflikter. Då gör jag det lätt för mig. Då ger jag barnen något, som jag kanske inte brukar, för att dem ska bli nöjda. En slags muta.

Det är för min egen överlevnad, intygar ja mig själv. Men det känns inte bra. Men som sagt. Jag är bara en människa.

Så här skriver Barbara Coloroso om mutor:

Mutor och belöningar kan ge oss foglighet för stunden, men priset för den fogligheten blir ungdomar som inte är lika ansvarskännande, inte lika rådiga, inte lika starka, inte lika medkännande. De gör saker bara för att vara till lags, de är beroende av beröm, inte lika generösa och inte lika ambitiösa. De här verktygen lär ut själviskhet och girighet. Barnen lär sig hur de får och inte får vad de vill ha. "Vad får jag ut av det" frågar de, i stället för: "Vilken sorts människa vill jag vara" Dygder som integritet, ärlighet, vänlighet och medkänsla blir handelsvaror som föräldrarna får köpa för allt högre pris.

Så här säger James Natchway:

"Gör gott därför att gott är gott att göra. Strunta i helveteshot och himlalöften"

Ja. Inte är det lätt att vara förälder. Men vi gör så gott vi kan. Visst gör vi? 
 

Nu är jag tillbaka

Det har varit tyst här ett par dagar. Det beror på att jag inte har suttit vid en dator på en vecka.

Förra tisdagen doulade jag vid en igångsättning. Det tog tid och totalt var jag på sjukhuset i över 27 timmar.

Det var en oerhört omtumlade förlossning, så jag åkte i väg över natten och sov ut på en gård utanför Västerås, där min dotter för tillfället spelar in en långfilm.

Men tyvärr blev jag sjuk. Det var väl bara en tidsfråga eftersom alla andra i familjen den senaste veckan varit sjuka. Jag blev störtförkyld, tappade rösten och fick så där jätteont i kroppen som man brukar få. 

Jag har på stapplande ben tagit hand om barn, tvätt och djur men inte förmått mig till något annat.

Men innan jag blev sjuk hann jag med ett doulasamtal. Ett nytt uppdrag som jag ser mycket fram emot.

Jag hann också med ett samtal med en vän och efter det så har jag tänkt mycket på:

Man kan inte förvänta sig att få något om man själv inte ger.

Så för att få kärlek, så måste man ge.

 

Nu är jag starkare och på benen igen och kommer förhoppningsvis att uppdatera här lite oftare.