Bryskt uppvaknande

Tidig i morse, vid fem, blev jag väckt av att en tavla trillade rakt ner på mig. 

Studsade mot mitt huvud och sedan vidare på barnet som låg på madrassen nedanför mig.

Det var allt annat än ett trevligt sätt att bli väckt på.

Inte kunde jag somna om heller, eftersom vetskapen om att jag med största sannolikhet kommer att få vara med om en förlossning i dag gjorde mig alldeles för pirrig. Så jag började packa min mentala väska.

Himlen är blå i dag och solen lyser försiktigt. Det kommer att bli en bra dag att föda barn på, trots att doulan har en stor bula.