Att våga

Jag har en vän och hon är så modig. Jag inspireras av henne och önskar smått att jag vågade följa mina drömmar som hon. Men jag inser att jag inte är sådan. Så där flexibel. Jag behöver trygghet, rutiner och en fast punkt. Ibland låtsas jag som om det är barnen som behöver det där. Att dom inte klarar av förändringar och inte ska behöva slitas upp från allt det trygga. Men det är jag. Det är jag som inte klarar av för stora förändringar.

Men min vackra vän Emma, trebarnsmodern. Hon vågar hon. Här är en artikel om hennes mod.