Bryskt uppvaknande

Tidig i morse, vid fem, blev jag väckt av att en tavla trillade rakt ner på mig. 

Studsade mot mitt huvud och sedan vidare på barnet som låg på madrassen nedanför mig.

Det var allt annat än ett trevligt sätt att bli väckt på.

Inte kunde jag somna om heller, eftersom vetskapen om att jag med största sannolikhet kommer att få vara med om en förlossning i dag gjorde mig alldeles för pirrig. Så jag började packa min mentala väska.

Himlen är blå i dag och solen lyser försiktigt. Det kommer att bli en bra dag att föda barn på, trots att doulan har en stor bula.

Mitt ömtåliga mammahjärta

Min 5-åriga, snart 6-åriga, son började i förskoleklass förra veckan. 

Något han inte alls ville. 

Han ville inte gå kvar på dagis och absolut inte börja skolan. 

Jag har förberett honom under hela sommarlovet -Snart börjar du skolan, nu är det snart skoldags, om inte så lång tid ska du få börja i din nya klass osv

Jag har försökt ta reda på vad det var med skolan som verkade tråkigt och försökte också ta reda på om det fanns något som verkade roligt.

Det fanns inget som skulle bli kul och allt verkade tråkigt och svårt. 

Det fanns bara en sak som kunde bli lätt och det var att säga Hej till mig. 

Till slut kom det fram. Det som oroade honom: Tänk om ingen tycker om mig.

Mitt hjärta brast. Min lilla. Hur kan man inte tycka om honom?

Storebror som satt bredvid och lyssnade på vårat samtal sa lugnt:

-Alla gillar mig. Alla fröknar gillar mig. Så dom kommer säkert att gilla dig med.

Varken jag eller 5-åringen blev speciellt tröstade av det.

Så började skolan. Jag var nog mer nervös än 5-åringen.

För jag visste att vi står inför något stort nu. För antingen kommer han att växa av det här och kanske släppa taget lite om mig, eller så kommer det att bli värre.

Efter skoldagen frågade jag det glada barnet, som inte alls ville gå hem från fritids, hur dagen hade varit.

Det hade varit bra, svarade han. Men inte rasten. För då gick jag runt ensam.

Klumpen i min hals blev så stor och frågorna i mitt huvud så många. Ska han inte ha någon att leka med? Är det så för andra som börjar i skolan, att man inte har någon att leka med de första dagarna? Varför lekte han inte med de han kände? 

Men jag ville inte prata för mycket om det då, utan istället lägga fokus på det som hade varit bra och kul.

Nästa dag, när jag frågade hur dagen hade varit så fick jag samma svar.

-På rasten var jag ensam.

När jag frågade varför han inte lekte med någon på rasten så svarade han:

-Jag måste hålla koll på de vuxna, så  jag inte tappar bort mig.

Han var alltså rädd. Rädd för att bli borttappad som han blivit två gånger tidigare i sitt liv.

En gång när han gick åt ett annat håll än oss andra i familjen vid Bondens julmarknad.

Han var borta i några  minuter. Men dessa minuter har påverkat honom enormt.

Den andra gången han blev borttappad var på Coop. Han skulle stanna med sina storasyskon vid leksakerna, medan vi föräldrar handlade maten. Helt plötsligt var hans storasyskon inte där, där han var och en tant fick hjälpa honom till informationsdisken där dom fick ropa efter oss.

Då lovade jag honom att vi aldrig mer skulle tappa bort honom.

Men det hjälpte inte.

Nu vågar han inte ta några risker, utan följer oss vuxna som en skugga, vart vi än går. Gärna med ett stadigt tag i min kjol.

Nu har han gått en vecka i skolan och så som jag uppfattat det så har det gått väldigt bra. Mycket bättre än jag vågat hoppats på. Jag har pratat med fröknarna, så dom vet att han har svårt att slappna av ute på rasterna och han har fått gått in tidigare, för inne på fritids känner han sig trygg. Jag har också sett till att hans gå-kompis är en vän från dagis, som han känner sig trygg med.

Men i går kväll grät han, för att han ville inte alls gå till skolan nästa dag.

Vi kom överens om att jag skulle hämta honom tidigare och det gjorde honom lättare till mods och han somnade utan tårar och gick till skolan med lätta steg.

När jag nu hämtade honom, för en timme sedan i lekparken, där han var med fritids, kom han springandes mot mig. Tätt efter honom sprang en pojke. Min 5-åring kastade sig glatt i mina armar och pojken frågade om hans kompis måste gå hem nu. -Ja. Nu är han hämtad svarade jag. -Vad synd, sa då pojken. 

Mitt mammahjärta ville gråta, av glädje.

Min lilla fina pojke, lekte, långt ifrån fröknarna, med en nyfunnen vän som inte ville att han skulle gå hem. Dom lekte Eken-spioner, som ingen fick se. Bästa leken!

Jag grät inte. För jag tror att det kunde ha skrämt både Tage och hans vän. Men jag jublade tyst inom mig och önskade att det skulle fortsätta så här. 

Med nyfunna vänner, mod och glädje. Det är min stora önskan just nu.

Blöjutslag

Blöjutslag är mycket vanligt hos småbarn, särskilt vid magsjuka och antibiotikabehandling.

Utslagen beror på att huden kommer i kontakt med framförallt avföring, oftast i samband med diarré.

Genom täta blöjbyten och skyddande kräm kan du oftast själv behandla blöjutslagen. Kontakta barnavårdscentralen eller vårdcentralen om besvären inte blir bättre eller förvärras.

Så skriver vårdguiden.

När våra barn har haft blöjutslag så har vi använt oss utan två olika krämer, som vi tycker är bra och fungerar.

Den ena är Inotyol och finns att köpa på Apoteket.

Den andra är Purelan och finns att köpa hos Minimundus.

Michel Odent

Den 21 september kommer Michel Odent till Födelsehuset i Göteborg, för en utbildningsdag av doulor, förlossningspedagoger, barnmorskor och andra intresserade.

Den franska läkaren Michel har varit verksam sedan 50-talet och är en av världens mest kända förespråkare av naturliga förlossningar - en förebild som bland annat fått den svenska vården att skapa mer hemlika förlossningsrum på sjukhusen.

Kom och ta del av hans enorma kunskap och hör vad han har att säga! 

Klicka här för att komma till Födelsehusets hemsida, där du kan läsa mer.

Jag var tvungen att tacka nej

Jag var tvungen att tacka nej till ett doulauppdrag. Kvinnan är beräknad i början på september, då min man är bortrest och min dotter är på filminspelning i Västerås.

Jag kunde visserligen ha en backup-doula. Men jag vill kunna vara mer säker och fokuserad. Som det är nu så skulle det vara för många orosmoment.
Jag skulle inte kunna ge 100%

Men det känns alltid väldigt trist att behöva lämna återbud. 
Som tur är så finns det andra doulor.

Syskon

Jag har syskon. Som har varit mitt allt. 

För mig har det varit självklart att mitt barn också skulle få syskon.

Men alla tycker inte som jag. Vissa tycker att det räcker alldeles ypperligt att bara ha ett barn.

Vissa kan inte ge sitt barn syskon. Någon oroar sig för att inte räcka till.

Jag är så oerhört tacksam över att jag har haft möjligheten att ge mina barn syskon.

Speciellt tacksam är jag när vi tillbringar hela somrarna på torpet, där dom bara har varandra.

Som de har lekt med varandra. Och bråkat. Med det hör till.

Det är i samspelet med varandra som dom övar sig, rustar sig inför livet.

Här kan du läsa vad vårdguiden skriver om syskon.

Tivoli

När min dotter föddes för drygt 10 år sedan så gjorde min man en hemsida till henne: Tyras Tivoli.
Den skulle vi ha till att lägga upp bilder och skriva lite om Tyra så att de i familjen som bodde på annan ort och i andra länder kunde få följa hennes utveckling. Det var väldigt modernt på den tiden att göra hemsidor till sina barn. Nu för tiden är man nog  lite mer försiktig med att lämna ut sitt barn på nätet.
Det blev inte så mycket av den sidan. Den var mest kul att göra och i ärlighetens namn så var det troligen bara vi föräldrar som var fasligt intresserade av hennes framsteg. Men sidan var väldigt fin.
Jag önskar att jag kunde visa den för er.

Men jag kan visa er ett annat tivoli. En könsneutral tidning som heter just Tivoli.
Tidningen var tvungen att läggas ner pga för få prenumeranter.
Men nu kommer dom att ge ut tidningen igen då fler har anmält intresse och blivit prenumeranter.
Bland annat vår familj.
Om du är nyfiken och inte anmält ditt intresse så hittar du ditt prenumerationserbjudande här.

Städa rummet

Jag har fyra barn som ni vet. Fyra helt olika barn. Men när det kommer till städning är dem väldigt lika. I alla fall tre av dem. Det blir gråt och tandagnisslan när det nalkas städning. Jag försöker vara konsekvent. Hotar lagom och uppmuntrar mycket. Men trots det så försöker de alltid att slingra sig undan och hävdar att jag är så petnoga.

Det kanske jag är också. Måste det vara städat? Kan inte barn få ha det stökigt? Nej jag tycker inte det.

Så fort det blir stökigt i deras rum så slutar de att vara där. De drar ut sakerna i ett annat rum i stället och finns det något som gör mig allergisk så är det röra. Dessutom så tycker jag att det är viktigt att barnen lär sig värdet i saker. Att man vårdar sina saker. Att plocka undan det man dragit ut när man är klar, minskar risken för att någon trampar sönder den leksaken tex. Att det är roligt att vakna till ett städat rum och lättare att lägga ett pussel när inte hela golvet är ockuperat av tusen andra pryttslar (kanske projicerar jag mina egna känslor om städning på barnen, men för tillfället är jag övertygad om att det är det rätta).

Nu undrar jag. Har ni några bra tips på hur man får barnen att vilja städa? Är det lika omöjligt som att vinna de där miljonerna på lotto.

Här hittade jag en artikel om städning och känner mig träffad. Då jag ofta blir sur när dem inte städar. Gnäller när jag behöver städa åt dem och hotar med att dem inte får ta hem kompisar när det är så rörigt.
Ja. Jag är petnoga. Jag erkänner.

Doulafilm

Här är en Amerikansk film som DONA International har gett ut. Den handlar om fördelarna med en doula och doulans roll.

Jour

Just nu har jag doulajour. 24 timmar om dygnet. 

Jag sover med telefonen nära. Tittar på den regelbundet, ser till att den är laddad. När jag gick på bio hade jag telefonen på ljudlöst i knät. Beredd att kasta mig ut från salongen. Jag har lagt fram mina doulapapper och tvättat mina doulakläder. Ser till att vara utsövd och äter långsamma kolhydrater. 

Hela tiden väl förberedd. Redo.

Det är nästan lika pirrigt som att själv föda barn. Men bara nästan.

Vilken dag som helst nu kommer jag att få vara med om en förlossning. 

En liten gosses födelse. Det känns fantastiskt att veta.

Att våga

Jag har en vän och hon är så modig. Jag inspireras av henne och önskar smått att jag vågade följa mina drömmar som hon. Men jag inser att jag inte är sådan. Så där flexibel. Jag behöver trygghet, rutiner och en fast punkt. Ibland låtsas jag som om det är barnen som behöver det där. Att dom inte klarar av förändringar och inte ska behöva slitas upp från allt det trygga. Men det är jag. Det är jag som inte klarar av för stora förändringar.

Men min vackra vän Emma, trebarnsmodern. Hon vågar hon. Här är en artikel om hennes mod.

Tvillingar

Dubbelt så roligt eller dubbelt så jobbigt? Att få två barn på en gång kan kännas som en extra stor gåva och barnen känner sig trygga med att ha varandra. Ändå går det inte att blunda för att det kan föra med sig en del problem både med att vänta och att få tvillingar.

Tvåäggstvillingar blir det när två ägg blir befruktade av två spermier. Då blir barnen i princip inte mer lika varandra än syskon med samma föräldrar.

Enäggstvillingar blir det om en spermie befruktar ett ägg som sedan delar sig. Dessa barn blir genetiskt identiska. De kan bli mycket lika varandra, men trots sin gemensamma genuppsättning kan barnens utseende och egenskaper ändå skilja sig åt.

Hur vanligt är det att få tvillingar?

Cirka 1,5 procent av alla födslar i Sverige resulterar i tvillingar. Av alla tvillingar är cirka 75 procent tvåäggstvillingar och 25 procent enäggstvillingar. När det gäller enäggstvillingar föds ungefär lika många runtom i världen. Antalet tvåäggstvillingar varierar mellan olika folkgrupper eftersom det delvis är ärftliga faktorer som gör att det blir tvåäggstvillingar. När det gäller fördelningen mellan könen föds ungefär lika många pojkar som flickor.

 

Vem får tvillingar?

Benägenheten att få tvåäggstvillingar går i arv. Om din mamma eller syster har fått tvåäggstvillingar ökar chansen att du också ska få det. När det gäller kvinnor som själva är enäggstvillingar är ärftligheten inte säkerställd.

Provrörsbefruktningar (IVF) har fört med sig att tvillingfödslarna ökat de senaste 15 åren.

Med ökande ålder hos mamman ökar också möjligheten att få tvillingar.

 

Ultraljudsundersökning

Alla erbjuds en ultraljudsundersökning omkring vecka 18. Det är då barnmorskan kan se om det finns ett eller flera foster i livmodern. Det är viktigt att känna till för att planera för kontroller under graviditeten och förbereda inför förlossningen. För att veta hur tvillingar växer krävs flera ultraljudsundersökningar under graviditeten.

 

Besvär och komplikationer

Att vänta tvillingar brukar vara mer ansträngande för mamman och magen blir betydligt större och tyngre än när man väntar ett barn. I den 30:e graviditetsveckan är den blivande tvillingmammans mage lika stor som magen hos en fullgången mamma som bara väntar ett barn.

Det är vanligt att tvillingmammor behöver sjukskrivning någon gång mellan vecka 25 och 30. Den vanligaste orsaken till sjukskrivning är att det brukar bli tidiga sammandragningar eller förvärkar. Tala med din arbetsgivare och personal på mödravårdscentralen i god tid.

Kroppsliga besvär är vanligare vid tvillinggraviditet. Illamående, ryggont, halsbränna, trötthet samt svullna händer och fötter får du i högre grad än den som väntar ett barn. Blodbrist, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes och graviditetsklåda är också vanligare när man väntar mer än ett barn.

Alla tvåäggstvillingar har var sin moderkaka och varsin fostersäck. Gränsen mellan de två säckarna bildar då en skiljevägg. Två tredjedelar av enäggstvillingarna delar på en gemensam moderkaka. En procent av alla tvillingpar har ingen skiljevägg alls mellan sig i livmodern, vilket innebär att de delar både moderkaka och fostervatten och kan ha direkt kroppskontakt.

Hos enäggstvillingar kan det uppstå en ovanlig komplikation som kallas tvillingtransfusion. Vid tvillingtransfusion minskar blodtillförseln till den ena tvillingen medan den andra får mer blod. Det kan vara livshotande för båda. Mamman kan då märka att magen växer till kraftigt eftersom fostervattnet ökar. Händer detta måste du snarast söka specialistvård.

Många av tvillingparen föds för tidigt. Genomsnittsförlossningen sker vecka 38, men enäggstvillingar föds oftast tidigare än så. Om den ena tvillingen inte växer som den ska kan barnen behöva förlösas i förtid. Ibland händer det att kvinnan läggs in på sjukhus på grund av komplikationer. Det kan till exempel handla om förvärkar och risk att föda för tidigt.

 

Att tänka på under graviditeten

Liksom alla blivande mammor bör du som väntar tvillingar tänka på att:

• dra ner på tempot
• vila
• få tillräckligt med sömn
• äta näringsriktig mat på regelbundna tider
• motionera lagom.

Eftersom det är påfrestande för din kropp att vänta tvillingar behöver du dra ner på tempot fram till förlossningen. Känn efter vilka signaler din kropp ger och försök att vila när du känner att du behöver det. Kanske behöver du se över dina matvanor. Du kan förbereda dig mentalt genom att läsa litteratur om till exempel tvillingar, amning, förlossning och kejsarsnitt.

 

Förlossningen

Ungefär hälften av tvillingarna föds på naturlig väg medan hälften av barnen förlöses med kejsarsnitt.

 

Naturlig förlossning

Om du inte har fött innan ditt beräknade datum sätts förlossningen i gång. Du ska helst inte gå längre än till vecka 40 eftersom moderkakan därefter inte orkar försörja fostren lika bra.

Ligger båda barnen med huvudet nedåt, vilket de gör i cirka 45 procent av fallen, är naturlig förlossning att föredra om graviditeten har varit normal. Även om bara en av tvillingarna ligger med huvudet nedåt går det att föda på vanligt sätt. Runt vecka 34 bör de blivande föräldrarna planera förlossningen med barnmorska och läkare. Tvillingar föds i regel ett par veckor tidigare än andra barn.

 

Kejsarsnitt

Om förlossningsläkaren bedömer att något av fostren inte klarar av en vanlig förlossning föreslår man kejsarsnitt. När tvillingen längst ned ligger med stjärten nedåt, så kallad sätesbjudning, rekommenderar man också planerat kejsarsnitt. Detsamma gäller om barnen av någon anledning behöver komma ut före vecka 34. Det kan handla om att barnen är särskilt små och sköra eller att mamman är sjuk.

 

Enäggs- eller tvåäggstvillingar?

Många föräldrar är nyfikna på om barnen är enäggs- eller tvåäggstvillingar. För tvillingarna själva kan det kanske också vara intressant att veta när de blir äldre.

De 25–30 procent av tvillingparen som har olika kön är självklart tvåäggstvillingar. När barnen är av samma kön och man efter förlossningen ser att det finns två eller inga blad i skiljeväggen är barnen enäggstvillingar. Även enäggstvillingar kan ha varsin moderkaka. Finns det fyra blad i skiljeväggen kan det röra sig om både en- och tvåäggstvillingar. Vid Rättsmedicinalverket i Linköping kan man då avgöra om barnen är enäggstvillingar eller inte. Det behövs ett så kallat munskrapsprov från varje barn för att analysen ska kunna göras. Laboratoriet vid avdelningen för rättsgenetik och rättskemi kan skicka ut material så att föräldrar på ett enkelt sätt kan göra provet själva. Kostnaden för provanalysen får föräldrarna oftast betala själva.

 

Behandla tvillingarna som individer

Det är viktigt att behandla barnen som individer. Försök att inte jämföra dem för mycket. De måste få mogna i sin egen takt. Det är till exempel inte alltid som enäggstvillingar följs åt exakt när det gäller utvecklingen. Att bli benämnd som nummer ett och nummer två eller som storebror respektive lillebror, fast det kanske bara skiljer minuter mellan dem, kan vara hämmande.

Som tvillingförälder ingår det i uppgiften att försöka få respektive tvilling att bli självständig och få en stark självkänsla. För att barnen ska få en egen identitet behöver de vänja sig vid att den andra tvillingen inte alltid finns i närheten. Som förälder kan du ta med en av tvillingarna på en tur till affären eller på en lekstund i parken. Det som har betydelse är att ni delar på barnen ibland – det ni gör behöver inte vara så märkvärdigt.

Tvillingar bildar lätt en enhet som stänger ute andra barn. Av den anledningen kan det vara bra att låta dem leka med andra barn var och en för sig. På så sätt kan de få egna vänner. Ni som föräldrar får ta ställning till om de ska gå i separata grupper på dagis och i skolan när det blir aktuellt.

Artikeln är från Vårdguiden

Sola under graviditeten

Så här står det på Bli mamma om att Sola under graviditeten:

Nu när det är sommar så vill man ju ut och njuta i solen, och kanske sola och skaffa sig lite färg, men hur är det under graviditeten, är det farligt för fostret eller för dig att sola under gravditeten? Frågetecknen är många, men i denna artikel försöker vi reda ut begreppen åt dig.

Att sola är i sig inte farligt för fostret då det ligger väl skyddat inne i din livmoder och påverkas inte direkt vare sig av UV-strålning eller värme. Däremot har du som gravid ofta en kroppstemperatur som ligger c:a en halv grad över din vanliga, och därför kan du som gravid vara känsligare för höga temperaturer. Därför kan det vara en god ide att ta det försiktigt med solandet och att undvika att steka sig under de intensivaste timmarna mitt på dagen, samt att svalka sig regelbundet och att dricka rikligt.

Pigmentfläckar

Under graviditeten har man ökade nivåer av homoner som gör att man lättare får en ökad pigmentering av huden. Vid solande finns det därför en risk att oregelbundna fläckar med ökad pigmentering uppstår, och dessa kan ofta kvarstå även efter graviditeten. Detta är en anledning till att ta det försiktigt med solandet under graviditeten, vilket gäller även solariesolande. 

Folsyra och solande

UV-strålning bryter ner folsyra, ett ämne som är särskilt viktigt för fostret under de första 12 veckorna. Det finns forsningsresultat som indikerar att intensivt solande i början av graviditeten ökar risken för folsyrebrist och därmed risken för neuralrörsdefekter. Denna forskning är dock i sin inledningsfas och mer forskning behövs innan man kan med säkerhet säga hur stor risken är.

Det kan dock vara en god ide att sola mycket restriktivt de första 12 veckorna av graviditeten. Därefter bör riskerna för just folsyrebrist vara minimala.

Sammanfattningsvis kan man säga att under de 12 första veckorna bör man minimera sitt solande till kortare stunder, därefter kan man sola mer som vanligt, men var uppmärksam på att kyla av dig och att dricka mycket vatten. Om du verkar ha lätt för att få pigmentfläckar bör du kanske avstå solande under graviditeten för att inte dra på dig permanenta pigmentfläckar.

Köpa tv-tid

Vår 10-åriga dotter tittar väldigt mycket på serier på Stv-play. Eftersom hon missat väldigt många avsnitt under sommaren så vill hon nu inte göra annat än att komma i fatt.

Men för att det inte ska börja växa mossa på henne framför datorn (eller riskera att få fyrkantiga ögon), så har vi kommit överens om att hon får köpa tv-tid. För varje läst sida ut en bok, så får hon två minuters tv/data-tid. Utöver den timme hon har gratis.

Hon gick med på förslaget, utan att protestera. Märkligt nog.

Den här är en gammal bild på Tyra. Men hon tycker mycket om Bamse fortfarande. Men just nu läser hon Maria Gripes: Skuggan över stenbänken. Precis som jag själv gjorde när jag var tio år.

Sommar

Just nu har jag och min man allvarliga prat om var vi egentligen vill bo. Vart vi vill att våra barn ska växa upp.

Det finns fördelar och nackdelar med de två alternativen vi har.

Storstaden och landet.

Varje år i augusti har vi dessa diskussioner. Förförda av sommaren.

Lagom till jul är vi tacksamma över att vi inte gjorde slag i saken och flyttade.

Men livet på landet är bra härligt. När solen skiner. När myggorna lyser med sin frånvaro.

När man inte har några måsten eller tider att passa. När stranden är varm, barnen är sams och picknickkorgen fylld med nyplockade jordgubbar.