Den fina förlossningen

Tidigt i måndags morse fick jag ett samtal från en blivande mamma, förlossningen var nog i gång, slemproppen hade gått.
Lite senare ringde pappan och berättade att värkarna nu var etablerade. 
Jag promenerade hem till dem med doulaväskan på ryggen.
Det var en underbar dag. Så ljus och grön. Frisk.


Värkarna kom nu med några minuter mellan. Mamman kunde inte sitta ner, så hon stod och tog emot värkarna. Gungade och andades. Så fantastiskt. 
Jag och pappan masserade henne under värkarna. Långa rörelser, från axlarna ner mot hennes fötter. Vi stod på varsin sida. Rörde oss synkroniserat.

Efter någon timme åkte vi in till BB-Stockholm. Det var en jobbig bilfärd dit. Att behöva sitta fastspänd när man har värkar och helst vill stå upp är en prövning. Men mamman klarade av det också. 


Mamman hade jobbat på så bra hemma. Hon var öppen 8-9 cm när hon undersöktes första gången. Stämningen var så fin i rummet. Barnmorskan lämnade oss mycket ensamma. Hon sa att hon fanns i närheten, vi behövde bara ringa på henne, hon tyckte inte hon behövdes i rummet när jag fanns där. Hon kände sig så trygg med mig. 


Det var underbart att få se denna mamma under hennes förlossning. Hennes fokus, närvaro och förmåga att följa kroppen. Pappan var lika fantastisk han. 
Hela tiden vid hennes sida. Uppmuntrande och stöttande. Baddade henens panna med en kall trasa, påminde henne om att dricka vatten och blåbärssoppa.


Barnmorskan visade mig hur jag skulle känna på magen för att veta när värken startade och när den var på väg att släppa. Det var skönt att inte behöva vara kopplad till en ctg-mätaren. Lite då och då smög de in och kollade hjärtljuden på barnet. Men mamman kunde vara precis där hon var. De bara smög upp mätaren och höll den mot magen några minuter och sedan tassade de ut igen.


Mamman mötte värkarna så bra, utifrån såg det knappt jobbigt ut, men jag förstår att det inte var sanningen. När hon sedan krystade, gjorde hon det så naturligt och oforcerat och efter en halvtimme föddes en söt liten pojke med en massa hår och fosterfett.


När vi tog avsked från barnmorskan och undersköterskan så vände sig barnmorskan till mig och sa 
-Du var fantastiskt. Välkommen tillbaka hit.


Jag tror jag är kär i barnmorskorna på BB-Stockholm. De är så generösa och snälla.