Så nu är jag klar. Jag är Viryayoga och gravidyoga -lärare. Hurra.
I dag när jag cyklade efter dagislämning så fylldes jag av kärlek till min yoga igen. Underbara känsla.
Under hösten har yogan blivit så mycket måsten. Jag har varit tvungen att träna flera dagar i veckan och jag har då inte kunnat ta till mig yogan som det borde vara. Utan jag har rannsakat läraren. Sparat på bra saker som hen har sagt. Jag har bara fokuserat på flöden och biomekanik.
Men nu, i dag, kom lusten och kärleken tillbaka.
I går hade vi avslutning och det var både härligt och sorgligt på samma gång.
Härligt, för att nu kan jag landa och sorgligt för att det har varit så fantastiskt kul. Jag hade kunnat fortsatt ett år till. Minst. Jag har fått så goda vänner. Som jag kommer att fortsätta att träffa, men det kommer aldrig bli i den bubbla som vi har varit i och det nog det som jag sörjer.
Men nu så har jag bokat in mig på en vidareutbildning, som kommer att gå av stapeln i vår. Så att jag har något att se fram emot.
Nu går jag även på doulajour. Det har jag saknat och sett fram emot, så tiden framöver kommer att bli i doulans tecken.
Jag kommer även att gå "Den nya profylaxen"-instruktörsutbildning.
Så nu lägger jag undan Yoga Sutras och Bhagavad Gita och fördjupar mig istället i stresshantering och förlossningsböcker m.m
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar