Smakportioner

Oavsett om vi längtar efter första gången vi kan ge vårt barn en smakportion eller drar ut på det så länge som möjligt så kommer ändå till slut dagen då detta sker. 

Enligt Livsmedelsverket bör man försöka att helamma i sex månader, dock minst i fyra månader, innan man börjar med smakportioner. Dessutom bör man försöka fortsätta att amma minst ytterligare ett halvår innan man slutar helt. Rekommendationen grundar sig på en resolution från WHO. Bra att veta är att man inte får göra reklam för spannmålsbaserade produkter (ersättning och välling) förrän från fyra månader och helst från sex månader. Att ge ersättning eller tillägg till amningen ses som en medicinsk åtgärd varför man ska prata med läkare innan man börjar. 

Det är intressant att se hur andra gör när de börjar att ge smakportioner, särskilt om man inte varit med om det själv förut. I en studie gjord medan rekommendationen fortfarande var att börja med smakportioner mellan fyra och sex månader visade att 34% av barnen fick sin första smakportion innan de blev fyra månader. Introduktionen fick ta sin lilla tid, oftast tog det ungefär en månad från första smakportionen tills barnet fick en portion på 10 ml (två teskedar) per dag och en och en halv månad innan barnet fick totalt 100 ml per dygn. Ju yngre barnet var när smakportionerna introducerades, desto långsammare upptrappning av maten. Välling introducerades gick processen mycket snabbare, en tredjedel av barnen fick en deciliter redan första gången och hälften var uppe i den mängden efter en vecka oavsett barnets ålder. 

Bästa tiden på dygnet att införa smakportioner är mitt på dagen, vid lunchtid. En anledning är att om barnet visar sig vara allergiskt eller intolerant så hinner ofta reaktionen gå över innan kvällen och man besparar sig ett nattvak. En annan anledning är att bäbisen bör vara pigg och nyfiken så att det blir en trevlig upplevelse. 

Den första maten

Man bör alltid börja med att införa rotfrukter först eftersom barnet kan bli ovilligt att prova om det fått smak på sötsaker innan. Några exempel:

• potatis
• palsternacka
• morot

Sedan kan man fortsätta med att försöka ge lite frukt och grönsaker

• ris
• majs (kan vara stoppande)
• mango
• avokado (den enda grönsak som kan serveras rå till spädbarn)
• banan (kan vara stoppande)
• aprikos (kan vara lösande)
• katrinplommon (lösande, bra att ha lite puré juice hemma)
• kiwi
• melon
• saftiga päron (kan vara lösande)

Grönsaker som man bör undvika att ge barn under ett år och absolut inte till barn under 6 månader är:

• rödbetor
• spenat
• mangold
• stjälkselleri
• fänkål
• nässlor

eftersom de kan innehålla nitriter, dessa ämnen är deras lever inte är färdigutvecklad att ta hand om. Gröna, små eller skadade potatisar, som innehåller solanin, ska man inte heller ge små barn.

Andra grönsaker man kan vänta med eller vara försiktig och uppmärksam på när man serverar dem första gången är:

• tomater
• paprika
• lök
• jordärtskockor
• olika slags kål (ej broccoli)

eftersom de kan ge utslag eller magknip hos en del barn. 
 

Gör så här:

• Tag en klick med den mat du vill ge.
• Mjölka ur lite mjölk på maten, så att det blir ganska flytande
• När barnet får ett par-tre matskedar mat kan du ha på lite fett (osaltat smör/margarin/matolja)

Man bör ha på lite fett på maten, barn som växer har till skillnad från vuxna ett stort energibehov. Dessutom innehåller fett en massa viktiga ämnen som behövs för barnets utveckling.

Hur stora portioner man ger beror på hur länge man vill fortsätta amma. Vill man fortsätta att amma så länge som möjligt kan det räcka med en eller ett par matskedar om dagen tills man tycker det är dags att trappa ner på amningen. Oavsett hur man väljer att göra bör man passa på att introducera så många olika sorters mat man kan medan barnet har hjälp av det skydd amningen ger.

Ett förslag är (OBS, bara ett förslag!):

• allra första gången: 1 msk potatis mosad i mjölk som mjölkats ur
• andra gången: 1 msk potatismos
• ge potatismos 5-7 dagar i rad så du ser att barnet tål det, gäller all ny mat, sista dagen kan 2-3 msk vara lagom stor portion
• byt ut 1 msk potatis mot palsternacka, morot eller liknande och öka på lite för varje dag, gör på samma sätt med nya smaker i fortsättningen med
• efter ett par månader kan man låta barnet äta sig mätt vid lunchmålet och man kan börja ersätta morgon- och/eller kvällsmålet med gröt eller välling om man inte redan börjat med det

Efter någon månad kan man börja introducera lite mört kött, skär det fint i pyttesmå bitar eller kör det i mixern. När man sedan märker att barnet vill tugga kan man ge det mjuk mat eller frukt i små tärningar som det får plocka i sig själv. Låt barnet kladda lite och känna på hur maten känns att ta i, då blir måltiden till en liten fest för barnet. 

Kött
När man provat på lite olika rotfrukter och några frukter kan man börja ge lite finmalet kött. Det brukar dröja en månad ungefär, lite längre om man går försiktigt fram. Vid 8 månaders ålder kan man börja ge barnet fisk och ägg.

Vill man vänta med kött kan man byta ut det mot kokta mungobönor, de är lättsmälta och ger inga gaser. Tänker man föda upp barnet på vegetarisk kost är det viktigt att ta kontakt med en dietist innan eftersom barn har andra och ofta större behov av vissa näringsämnen än vuxna. 

Gröt och fibrer
Man kan mycket väl göra egen gröt till sitt barn i stället för att köpa färdig gröt trots att ett försäljningsargument är att man tillfört vissa näringsämnen, t.ex. järn. Till gröten kan man servera lite fruktpuré och lite bröstmjölk/mjölk/fil till. Är barnet hårt i magen kan man ge det dofilus eller hälsofil till.

En sak som är värt att tänka på när det gäller fibrer i barnmat är att det för det allra mesta är onödigt att ge barnet fiberrik kost. Blir avföringen mycket lös, osmält och riklig ska man sluta ge barnet fullkornsbröd,-gröt och -välling, i stället kan man t.ex. ge majs- eller risvälling. Baljväxter innehåller också mycket fibrer.

När börja med olika mat?

• börja med potatis, grönsaker och frukt, gluten (som finns naturligt i havre, vete, råg, korn och produkter av dessa)
• efter en till två månader: mjölk och mjölkprodukter
• efter en till två månader: kött
• 8 månader: välling och bröd av fullkorn, fisk och ägg

Burkmat?

Är burkmat bra mat eller är det bäst att låta bli den? Det är ingen dålig mat för ett litet spädbarn, men den är inte heller bättre än hemlagad mat. Vad finns det för tillsatser i barnmaten då? Förbjudet att använda i barnmat är:

• färgämnen
• sötningsmedel

...men man får berika maten med:

• vitaminer
• mineraler
• aminosyror

Även om barnet får burkmat får man inte glömma bort att ge det lite extra fett till maten.

Måltiden
Försök att göra varje måltid till en liten fest för barnet. Det behövs ingen tjusig dukning, men måltiden ska ske i glädjens tecken, utan tvång och krav. Barn äter i allmänhet det de behöver och tycker inte om att vara hungriga så man behöver inte oroa sig för att barnet äter för lite eller för mycket. Några saker man kan göra för att underlätta måltiden och kanske göra den lite spännande för barnet är:

• låt barnet sitta med vid bordet när det kan sitta själv, även om det inte ska äta själv
• låt barnet sitta i en egen stol så snart det klarar det
• låt barnet själv få hålla i och suga på hårt bröd eller smörgåsrån från ca 7 månaders ålder (är man försiktig kan man prova tidigare eller hjälpa till)
• låt barnet försöka äta själv så snart det verkar vilja prova, man får stå ut med att det blir kladdigt på bord och golv ett tag framöver
• låt barnet få prova att äta med sked eller med händerna eller välja själv

Redskap
Man behöver inte så mycket extra redskap när man gör barnmat, en gaffel räcker långt, men i bland kan det underlätta att ha tillgång till lite fler hjälpmedel. Några redskap man kan damma av och ta fram är:

• trådsil
• råkostjärn
• måttsats
• träsked
• rostfri kastrull
• matberedare eller mixer

Matstolen
Vad man ska titta på först och främst när man ska välja matstol till barnet om stolen står stadigt, finns det minsta risk att barnet välter stolen om barnet tar spjärn med benen mot bordet? Matstolen kommer med all sannolikhet att bli ganska kladdig efter måltiderna, bästa sättet att hålla stolen ren är att torka upp genast när barnet kladdat. Hinner man inte torka genast utan kladdet hinner torka kan man blöta upp fläcken genom att lägga en lätt fuktad trasa över en stund och sedan torka av. 

Tänk på att:

• maten inte ska saltas
• avokado är ett bra mellanmål när man är ute och inte kan hålla mattiderna
• barnet inte bör få pulvermos, påssåser, påssoppor eller buljongtärningar eftersom de är saltade
• stekt, grillad och rökt mat bör man vänta med tills barnet fyllt ett år
• leverpastej och korv ska vara nitritfri eftersom nitriter är ett slags salt
• honung kan ge livshotade magsjuka åt barn under ett år
• ge barnet ljummen mat, känn efter noga så att barnet inte kan bränna sig
• ge barn under 3 år standardmjölk, fil och yoghurt med 3 procents fetthalt
• färdig mat ska inte stå längre än 2 dygn i kylskåpet, fruktpuréer kan stå något längre
• återanvänd aldrig mat som redan värmts en gång
• välling ska aldrig varmhållas i termos. I stället kan man ha hett vatten i termos och blanda i pulvret när barnet ska äta
• aldrig lämna barnet ensamt när det sitter i stolen
• inte låta det klättra i stolen när det blir så stort att det kan göra det
• se till att barnet sitter upprätt när det äter - även om du har det i knäet, så att det inte sätter i halsen
• ställa matstolen så att barnet inte kan nå eller riva ner farliga eller ömtåliga saker
• ställa matstolen så att barnet inte kan ta spjärn mot något och på så sätt välta stolen

Artikeln om smakportioner hittade jag på sidan 9månade.