En av mina stora rädslor som förälder är att mitt barn skall bli mobbad, utfryst och inte ha några vänner. Det vore fruktansvärt.
En dag, efter att jag lämnat min tvååring på sin avdelning, så gick jag tillbaka till min femåring, för att säga -Hej då igen och fann honom då storgråtandes, så där så att han knappt fick luft.
Han fick inte vara med och leka med de två barnen han hade frågat.
Det var så hjärtskärande att jag fick kämpa för att inte gråta jag med.
Fröken som fanns med honom då, sa att det här är så svårt. Hur ska man göra?
Det är inte svårt tycker jag. För jag tycker att, kommer det ett ensamt barn och frågar om hon eller han får vara med, så får man inte säga nej. Om det däremot kommer två barn och frågar om dom får vara med, så kan man säga nej, om man helst bara vill leka två just då.
Enkelt. Tycker jag.
Så jag tog upp det med förskolan och dom har i sin tur pratat om det på personalmötet.
Inget har hänt än. Men jag hoppas att dom inför den regeln.
För inget barn ska behöva känna sig ensam på sin förskola.
Jag pratar väldigt mycket med mina barn om empati och vänskap.
Jag vill ge dom verktyg till att bli bra kompisar, bra människor.
Ja, vad bra skrivet!
SvaraRaderaDet var en bra tanke, att man får säga att man vill leka med den man leker med, men bara om den som frågar har nån annan att leka med. Som fd mobbad och utfryst vet jag hur ont det gör och jag hoppas att de inför regeln på VÅR förskola (hurra, VÅR!).
SvaraRaderaJag föreläser ute i skolor om mobbning och möter många lärare som inte kan ett skit kring ämnet. Samtidigt så är jag ibland vikarie på förskola och märker såklart också där hur dålig kunskap de har och även gällande detta med att få vara med och leka. Alla som vill, ska få vara med, men på förskolenivå är det faktiskt ganska enkelt att låta alla barn få var med.. Det är när de kommer upp i åldern som är det svåra. Läs mer på min blogg om ämnet!
SvaraRadera