måndag 9 december 2013

Socialstyrelsens nya råd kommer säkert att skrämma livet ur många nyblivna mammor och pappor


Spädbarn ska sova ensamma!
Barn under tre månader sover säkrast i egen säng, slår Socialstyrelsen fast, och avråder från samsovning med föräldrarna, skriver Dagens Medicin Du kan läsa mer här.

Det gör mig så oerhört ledsen med sådana råd. Att skrämmas så där. 
För självklart vill vi ju inte att våra barn ska dö av plötsligt spädbarnsdöd. 

Men att sova nära sitt nyfödda barn är ju bland det finaste i livet. Den trygghet som vi ger vårt barn är det finaste vi kan ge. Vi kan inte skydda oss mot allt och alltid. För i så fall skulle vi tvingas leva isolerade i ett bomullsrum (ja om du inte är allergisk mot bomull och rum och...).
Nä. Vi måste leva. Lita på våra instinkter och vår intuition och alltid sträva efter att ha god anknytning till våra barn.

Som min vän skrev: Jag ska lägga min valp i ett annat gryt? Vansinne!


Här kommer en mot-krönika skriven av GP:s Malin Lernfelt.
Hon skriver bland annat så här:

Samsovning främjar amning och anknytning. Inte minst är det senare är en viktig aspekt. De flesta föräldrar som samsover kan även vittna om att skrikiga vaknätter i princip inte förekommer. Närhet ger trygghet och lugn.



























Jag är medveten om att de på bilden inte följer några av rekommendationerna. Över huvudtaget. Men bilden är oerhört rofylld och det är var och ens eget ansvar att följa sitt hjärta och göra det som de tror är bäst.

2 kommentarer:

  1. Instämmer med dig, att skrämma upp många nyblivna föräldrar att krångla till tillvaron i onödan känns rätt ansvarslöst av Socialstyrelsen. Med erfarenhet av samsovning i baggaget skulle jag idag inte våga särsova. Min erfarenhet är att man vid säker samsovning vaknar så fort något är fel. Om barnet är för varmt, för kallt eller andningen oregelbunden så vet jag att jag eller pappan vaknar. Direkt. Skulle aldrig våga ta risken att särsova med en nyföding ur den aspekten. / E

    SvaraRadera
  2. Tack E för din kommentar. Jag håller helt med det du skriver. Jag samsover fortfarande. Jag vaknar så fort något är fel. Kan snabbt trösta vid mardröm osv. och om jag ser till mig, så tycker jag att det är oerhört rogivade att sova intill någon. Barn som vuxen. Precis som familjen Hedenhös ;)

    SvaraRadera