Yoga

För snart elva år sedan testade jag Yoga för första gången. Det var för Elisabeth Serrander. Jag var nygravid, det var en vacker höst och yogalokalen låg intill stadshuset. Jag var så glad varje gång jag promenerade dit och så lugn och stark när jag gick därifrån. Sedan dess har jag prövat olika yogaformer, på olika ställen. Yoga är så stort och så mycket mer än den fysiska träningen. Jag försöker att få in Yoga allt mer i mitt liv. Under mina graviditeter har jag tränat gravidyoga, som har stärkt mig och hjälp mig under förlossningen.

Nu tränar jag Bikramyoga och Hathayoga. I kväll ska jag testa Yinyoga, Bikramyogans motsats. Det är det som är så fint, att det finns så många olika former av Yogaträning, så att man kan alternera och hitta det som passar bäst just nu. Jag har en dröm om att en dag åka på en Yogaresa och jag drömmer även om att utbilda mig till Yogainstruktör. Jag kan varmt rekommendera att pröva på gravidyoga om du är gravid. På Salve i Stockholm så har dom gravidyoga, som är lugn och fin. Namaste.

Doulasamtal och viktig artikel

Nu ska jag snart hoppa upp på cykeln för ta mig till café Kompott för lunch och ett doulasamtal.

Men innan jag cyklar iväg så vill jag gärna dela med mig av en artikel om hemförlossningar som publicerades  i DN i går. En bra och viktig artikel om något som borde vara en självklarhet.  För visst borde fler kvinnor få föda hemma, om det är deras önskan. Här kan du ta del av artikeln.

Härliga Harry

För två år sedan, föddes vårt fjärde barn. Vår underbara son Harry. Varje dag med honom är en gåva. Han är fantastisk. Så glad i livet. Så orädd och rolig. Kärleksfull och omtänksam. Jag är så tacksam över att få vara hans mamma.

Det här skrev jag några dagar efter att han föddes:

På fredag morgon, klockan 5, vaknade jag av en värk och upptäckte att jag blödde. Något jag aldrig gjort under mina andra graviditeter. Jag ringde upp till Södra BB och fick prata med en barnmorska. Det var antagligen inget att oroa sig över, så jag gick och la mig och sov igen. Under dagen hade jag mesiga värkar, men på kvällen blev dom starkare. Under natten kom dom med 20 minuters mellanrum.
Jag hade svårt att sova och låg och spelade spel på Filips i-phone för att få tiden att gå. På morgonkvisten kom värkarna med tio minuters mellanrum. Efter lunch tog jag ett bad och efter badet kom dom lite tätare.
Eftersom jag fortfarande blödde så bestämde jag och Filip att vi skulle åka in till förlossningen för att kolla.
Blödningen visste dom inte vad den berodde på men konstaterade att förlossningen nu startat.
Vi tog en promenad runt sjukhuset och klockan halv åtta blev vi inskrivna.
När Tage föddes så var vi inne på förlossningen i 6 timmar och den startade på ungefär samma sätt (lång latensfas).
Så vi tippade på att barnet skulle födas halv två.
Värkarna fortsatte, nu var dom riktigt kraftiga. Jag andades koncentrerat igenom värkarna och föreställde mig hur jag dök ner i havet och sedan sakta simmade mig upp mot solen.
Vi spelade vår musik och hade tända ljus. Jag vankade, satt på huk, gjorde olika övningar för att bebisen skulle komma ner. Detta var helt nytt för mig. Tidigare förlossningar har jag varit väldigt stilla.

Tyvärr ville värkarna inte komma tätare än med fem minuters mellanrum. Skönt, tyckte jag, för då hann jag vila mellan, men inte så effektivt, tyckte barnmorskan. Vid tolv blev barnmorskan orolig och ville sätta värkstimulerandedropp eftersom hon ansåg att det inte gick framåt. Värkstimulerandedropp var något som jag inte alls ville ha och bad henne vänta eftersom hjärtljuden var fina, hon gav mig en halvtimme (och skrev i journalen att modern motsäger sig kraftigt till värkstimulerandedropp). Då kom värkarna med lite mer tryck och jag pressad neråt och bytte hela tiden ställningar. Men jag var ordentligt trött, jag hade inte ätit under dagen (men däremot varit väldigt duktig med att dricka). Kroppen skakade och jag pendlade mellan att frysa och svettas (och kissa i sängen). Trots tröttheten så kämpade jag på. Så till slut kom krystvärkarna. 01:28. Jag var tvungen att hålla emot först, eftersom en kant var i vägen. Det var väldigt svårt. Jag stod på alla fyra med huvudet ner i sängen och bm pillade undan kanten. På nästa krystvärk så får du krysta sade hon till mig. Så när nästa värk kom, så krystade jag och på en krystvärk var han ute. Den 26 april Kl 01.30. Harry Valentin Birger Olin. 50cm lång och håll i hatten 3410g. Söt som socker såklart.

Uggla

Min bästa vän Sophie syr Ugglor. Mjuka, härliga och färgglada. Perfekta som nyfödingpresent och doppresent. Kanske en liten att hänga i vagnen:  för den lilla att vila ögonen på, eller en stor att gosa med. Här hittar du Gunnel och Leif som är redo att flytta.

Hemförlossning

Sannolikheten är inte så stor, men om, om vi skulle få ett femte barn, då skulle jag vilja föda det barnet hemma.
Jag upplever det som väldigt stressfyllt att inte veta var man får föda sitt barn. Här i Stockholm är det inte helt ovanligt att det är överfullt på förlossningarna och man får knöka in sig i baksätet på en bil och åka utanför Stockholm för att kunna föda sitt barn på ett sjukhus. Den stressen skulle jag vilja slippa. Här kan du få se en vacker och sensuell hemförlossning.

Föda utan rädsla

Min doulautbildning leddes av två fantastiska kvinnor: barnmorskan och tidigare verksamma doulan Liisa Svensson och doulan, sjukgymnasten och författaren Susanna Heli. Susanna Heli har skrivit boken "Föda utan rädsla". I boken talar man om Heli-verktygen och de är dessa jag använder mig mycket utav när jag doular. Här är en artikel om ett par som läste boken och sedan kunde föda utan rädsla.

Namnval

Inget är väl så svårt som att hitta det rätta namnet till sitt barn. Jo förresten. I bland kanske det svåraste är att komma överens om ett namn om man är flera som ska vara med och bestämma. I vår familj bestämmer vi alltid namnen innan barnet är fött. Ett pojknamn och ett flicknamn. Alla familjemedlemmar har fått komma med förslag och sedan har vi röstat. Det var väldigt nära att Tage fick heta Byggare-Bob. Tack och lov blev det Tage. Hade han fötts med snippa skulle han hetat Kerstin. Här är en artikeln om namn.

Bärsjals uppdrag

I dag har jag besökt en av mina fina familjer och visat dem hur man knyter en elastisk bärsjal.

Jag fick då sjala det lilla barnet.

Det var otroligt mysigt. Han var som gjord för att bli buren i sjal och det var fruktansvärt nära att jag snodde med mig honom hem.

Tips för svullna fötter vid graviditet

Weledas Venadron är en gel som jag varmt kan rekommendera om du har trötta och svullna fötter. Venadoron stärker och återupplivar hud och bindväv och främjar genomblödningen. Brukar finnas på Hälsokosten. Men går också att beställa på nätet.

Doula hjälpte Anne att föda

Här kan du läsa lite om hur det var när Anne och Nicklas födde sitt barn tillsammans med en doula.

Bakvänd barnvagn bäst

Så står det i Sydsvenskan i dag. Här kan du läsa artikeln.

Det bidde ingen hemsida. Det bidde en blogg.

Den här bloggen kommer att handla om doulan och doulandet
och är under uppbyggnad.